Förbandstyper

Spik

Spikning är det traditionellt vanligaste sättet att sammanfoga trä i byggnader. Det finns en mängd olika spiktyper och kvaliteter. Skruvning har ökat på senare år och används idag vid montering av skivor och i bärande konstruktioner. Byggbeslag används i kombination med spik eller skruv och underlättar överföring av krafter.

För utomhusanvändning ska spik, skruv och byggbeslag vara rostskyddade eller av rostfritt stål.

Att tänka på före spikning:

• Kommer spiken att utsättas för väta?
• Vad är det för underlag?
• Vilka material ska fästas?
• Ska ytan spacklas eller målas?
• Risk för sprickbildning.

Använd alltid varmförzinkad trådspik vid montering av utvändiga panelbrädor, om inget annat anges. Rostfri spik används i speciellt utsatta lägen och vid spikning i lärk, tuja (kallas även Western Red Cedar) eller impregnerade utvändiga panelbrädor. Förborrning kan behövas vid spikning i grupper, nära ändträ samt vid hårda träslag.

Vid spikning av lister med mera som ska spacklas och målas bör dyckert användas. Använd alltid dyckert vid dold spikning. Blanda aldrig olika metaller med varandra, till exempel lättmetallspik på kopparplåt. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri spik och skruv i speciellt utsatta lägen. Varmförzinkning med större eller lika med 50 μm (mymeter) motsvarar korrosivitetsklass C4. Rost­fri kvalitet A2 motsvarar korrosivitetsklass C4 medan A4 motsvarar C5.

Skruv

Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbrädor, tralläkt, byggbeslag och golvbrädor. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av limträkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.

Val av skruv

Gänga
Delgängad: skruvstammen närmast huvudet är inte gängad (trä/spånskiva/plywood). Helgängad skruv: (normalgips).

Vanligaste ytbehandling
Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: zink/nickel C4, varmförzinkad, rostfritt, rostfritt/syrafast.

Huvud
Koniskt: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva.
Trumpet: för invändiga gipsskivor.

Spår
Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.

Spets
Borrspets: så kallad självborrande skruv, behöver inte förborras. Gängad spets: för gips- och spånskivor.
Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor.
Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.

Jämförelse mellan att spika och att skruva

• Utdragskrafterna klaras bäst med skruv.
• Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker.
• Demontering är ofta lättare med skruv.
• Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ.
• Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller
  – förborra vid spikning
  – använd självborrande skruv vid skruvning.
• Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt tränger in för djupt i panelbrädorna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet. Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.

Skruvtyper, exempel

Exempel på skruvar, utseende kan variera mellan olika leverantörer.

Val av rätt skruv vid träbyggande

Tabellen är generell. Ytbehandling, skruvlängd med mera kan variera något mellan olika skruvleverantörer. Kontrollera skruv­leverantörens anvisningar. Vid motstridiga uppgifter gäller skruv­leverantörens anvisningar före tabell 43 Skruvguide.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

¹⁾ Varmförzinkning enligt SS-EN ISO 1461:2009. Ytbehandling på spik för utomhusbruk ska vara varmförzinkad 50-55 μm.
Vissa träslag, till exempel tuja, värmebehandlat, acetylerat och furfurylerat ska ha förbindare av rostfritt stål A4.
Fästdon av rostfritt stål A4 ska användas vid montage av utvändiga, ej täckmålade fasader. Varmförzinkade fästdon kan ge
upphov till zinkrinning om inte täckmålning sker. Byggbeslag med tjocklek >5,0 mm ska vara varmförzinkade för att säkerställa självläkning.
²⁾ Specialbeläggning med dokumentation avseende beständighet från ackrediterade certifieringsorgan.

Läs mer ...

SS-EN 14545:2008 Träkonstruktioner – Mekaniska förbindare av stål (exkl. dymlingformade som spik, skruv etc., men inkl. mellanläggsbrickor) – Krav. SIS Förlag AB, 2008.

SS-EN 14592:2008 + A1:2012 Träkonstruktioner – Dymlingformade förbindare av stål (inkl. klammer) – Krav. SIS Förlag AB, 2012.

SS-EN ISO 1461:2009 – Oorganiska ytbeläggningar – Beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremål – Specifikationer och provningsmetoder. SIS Förlag AB, 2009.

SS-EN ISO 12944-2 – Färg och lackkorrosionsskydd av stålstrukturer genom målning – Del 2: Miljöklassificering. SIS Förlag AB, 1998.